Nytt år och nya prioriteringar

De röda strecken i tidplanen har förökat sig med oroväckande hastighet under den senaste tiden. Men nu är det äntligen dags att ta tag i den här kursen igen. Har gått omkring med dåligt samvete drygt en månad nu för att jag lagt kursen åt sidan och i stället prioriterat det avslutande projektarbetet i en annan kurs med fastställt sista inlämningsdatum. Och jag som så allvarligt brukar uppmana mina elever att inte släppa matten eller fysiken helt och hållet när de har projektuppgifter eller prov i andra ämnen.

Vårterminen började med ett bakslag för oss på Teknikprogrammet på vår skola. Vi hade ansökt om att få vara ett av de program som ska få 1-1-datorer i årskurs 1 från och med ht-11. Men nu fick vi avslag på vår ansökan. Motiveringen var att ett studieförberedande program och ett praktiskt program ska vara med i försöksverksamheten. På Teknikprogrammet har vi ca 60 elever i årskurs, och det finns endast ekonomiskt utrymme för att köpa in 65 datorer. Som det ser ut nu så får vi inte våra elevdatorer på Teknikprogrammet förrän ht-13! Ibland blir man lite förvånad över vilka prioriteringar som görs…

Projekt kring IKT i matematikundervisningen

För drygt en vecka sedan poppade det i min RSS-feed (sänder ofta en tacksamhetens tanke till uppfinnaren av denna funktion!) upp information om ett IKT-projekt som jag tycker verkar intressant och som jag nu vill passa på och tipsa om.

Vid Malmö högskola och Lunds universitet pågår sedan drygt ett år tillbaka ett projekt ”Matematik för den digitala generationen”, se
http://omvarld.blogg.skolverket.se/2010/12/03/digitalisera-matematikundervisningen/
Projektet är treårigt och avslutas hösten 2012. En rapport över vad som gjorts under det första året finns här:
http://homeweb.mah.se/~tspejo/wallenberg.pdf

Syftet att undersöka hur man kan använda IKT-verktyg i matematikundervisningen för att förbättra elevernas lärande. Här är de huvudfrågor som projektet avser att besvara:

(1)     Hur kommer lärande i matematik och attityder till matematik att förbättras
         genom användandet av IKT?
(2)     Hur kommer lärarnas kunskaper om IKT och motivation till att använda
         det att förbättras?
(3)     Vilket stöd (fortbildning och material) är effektivt för att hjälpa lärarna att
         använda IKT på ett för eleverna bra sätt?
(4)     Hur kan erfarenheter och utvecklat material inom projektet spridas till fler
         lärare och skolor?

En nationell webplats med namnet ”IKT i matematikundervisningen”  har skapats: http://ikt.ncm.gu.se/.
Den byggs ut successivt, men här finns redan massor med länkar till artiklar, bloggar, nyhetsbrev, simuleringar, programvaror mm mm !

Upphovsrätt - många lärare är lagbrytare

Oj, det här var inte lätt! Under helgen har jag gått igenom Kolla källan, Copyright – Copyleft och några artiklar som behandlar brott mot upphovsrättslagen. Reglerna är snåriga och ändras dessutom med tiden. Domsluten är omstridda. Stefan Didon, PIM-examinator i Stockholm, säger till exempel att det han förut underkände vid PIM-examinationen på grund av otillåten användning skulle han idag godkänna.

Jag har nu insett att jag i mitt arbete har begått lagbrott. Det har hänt att jag under lektionen spelat upp en film från YouTube eller använt bilder och ppt-presentationer på nätet, utan att först kolla användarvillkoren. På mitt arbetsrum har jag en samling videoband som innehåller inspelningar från TV av program som Vetenskapens Värld. Dessa får jag således inte visa i klassrummet om inte skolan har ett skolbandningsavtal. Har skolan det? Jag har ingen aning – men det ska jag ta reda på nu!

Visst borde det finnas en person på skolan som har som uppgift att hålla i de här frågorna. En person som sammanställer och informerar om vilka regler som gäller, ansvarar för avtal med olika instanser som tillhandahåller material, och som bevakar vilka förändringar som sker i praxis och lagstiftning. Hur är det ute på skolorna, finns det en sådan person eller funktion?

Källkritik

Källkritik är förstås oerhört viktigt. Hur kritiskt den är beror naturligtvis på vad man ska använda informationen till och i vilket sammanhang. Risken för att man slarvar med detta kanske har ökat i och med att informationen finns så lättåtkomlig och i så stora mängder att man snabbt hittar det man är ute efter. För många i arbetslivet är dessutom produktionskraven högre nu än tidigare, och då är det större risk för att en noggrann kontroll av de uppgifter man använder prioriteras bort.   

Sammanfattning av frågor att tänka på:

·         Är informationen relevant?

·         Är den på rätt nivå?

·         Är det tillräckligt med information?

·         Är det en primärkälla eller sekundärkälla?                     
     (beroendekriteriet)

·         Vem/vilka ligger bakom?

·         Är författaren en auktoritet inom området?

·         Är texten färgad av en viss åsikt?                                     
     (tendenskriteriet)

·         Är texten väldokumenterad?

·         När är texten skriven?                                                         
     (samtidskriteriet)

Inga nyheter direkt, men det är ändå bra att få en repetition och sammanfattning. Beroendekriteriet kommer jag fortsättningsvis att vara extra uppmärksam på. För visst är det så att man tycker att man får starkt stöd för en uppfattning eller ett sakförhållande när man hittar samma slutsats eller information på flera olika ställen. Men i själva verket kan de ju ha ett och samma ursprung!

Vad gäller plagiat har vi här ett aktuellt exempel:
TV4-Nyheterna kontrollerade en skrivelse till regeringen från Moderaterna i Botkyrka med hjälp av Urkund. Överensstämmelsen med ett principprogram från Sverigedemokraterna var 73 % … Här är inslaget i nyheterna den 22 oktober 2010 (cirka 2 minuter in i nyhetssändningen som kommer efter 1 minuts reklam):
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_stockholm/title=tv4nyheterna_stockholm_18%3A31&videoid=1098870

Den som söker hon finner

Jag följde uppmaningen och gick igenom materialet om informationssökning från KTH, trots att jag tycker att jag redan är ganska händig på det. Men där fanns faktiskt ett och annat jag inte tänkt på, som till exempel:
-   språkfällor i form engelska ord som liknar svenska ord med en annan
    betydelse (t ex eng. actual är INTE detsamma som sv. aktuell)
-   se upp med att ord kan vara särskrivna eller hopskrivna
    (on line eller online?)
-   skillnader mellan engelska och amerikanska vad gäller ord eller
    stavning (ex colour – color)

Ett annat tips var att använda jokertecken (”*”, wildcards) i slutet av ord eller inuti ord för att få med olika ändelser och varianter.

Avståndsoperatorer för att specificera maximala antalet ord mellan två sökbegrepp i texten eller att de ska återfinnas i samma mening är också användbara hjälpmedel.

För övrigt fick jag en slags flash back från min egen studietid för sisådär 30 år sedan då vi utnyttjade Compendex och Citation Index. Jag undrar hur mycket sådana databaser och kataloger används idag när det mesta finns så lättillgängligt via Internet. Provade i alla fall att söka i KTHs bibliotek efter material inom mitt tänkta projektområde (datorbaserade laborationer eller simuleringar i fysik). Här fick jag dock bara träffar på mer avancerade böcker inom fysik.

Sedan provade jag att söka på Internet i stället och fick då massor med träffar. Öppnade några av dem och konstaterade att de var riktigt intressanta och användbara. Det blev nästan för mycket av det goda! Jag kommer att behöva göra mer fokuserade sökningar, samla ihop det jag hittar, gå igenom och granska materialet och kontrollera vad som är tillåtet för mig att använda och eventuellt modifiera.
Ser verkligen fram emot att få tid att jobba med detta!

Plagiat

Jag förstår att många elever lockas till att plagiera andras arbeten. Det handlar om flera saker. En orsak är att de ofta har en liberal inställning till att använda andras material. Jag tror att majoriteten av eleverna ägnar sig åt otillåten fildelning och nerladdningar från t ex Pirate Bay. En annan orsak är okunskap -  det är ju inte helt kristallklart var gränserna går. Här har vi lärare en viktig uppgift att klargöra vad plagiat ÄR, och hur man kan använda sig av andras arbeten utan att plagiera. Att ge uppgifter som känns meningsfulla och utmanande (lagom!), och kräva att man kan följa hur arbetet  fortskrider exempelvis via bloggar eller wikis stävjar också lusten och möjligheterna att plagiera.

Sedan finns förstås verktyg som Urkund och Turnitin. Jag provade att ladda upp ett av mina egna dokument i Turnitin och fick ut statistik över andelen och vilka källor som var ”plagierade”. Men tyvärr kunde jag  inte att se var i texten de plagierade formuleringarna fanns eftersom Turnitin fastnade i någon slags loop då med kommentaren  ”Loading Page”. Dokumentet var bara 18 kB. Efter 5 minuter gav jag upp. Någon som haft liknande problem?

1-1: Flipp eller flopp?

Det var lite skrämmande att läsa om erfarenheterna från Bergen av 1-1-satsningen. Kursböckerna hade helt ersatts av datorer. Inte så konstigt då att man blir ”sliten i huvudet” om man sitter framför en dator hela dagarna!

Som jag ser det så ska datorn vara ytterligare ett hjälpmedel i undervisningen – inte det allenarådandet verktyget. Att bara sätta en dator i händerna på varje elev kan nog mer stjälpa än hjälpa. Införandet måste vara genomtänkt och noga förberett. Det måste finnas en uttalad vision och tydliga mål, som dessutom har förankrats bland lärarna. Det måste avsättas tid för utvecklingsarbete, och det måste finnas både teknisk och pedagogisk support.

På min gymnasieskola har man tagit beslut om att på försök införa 1-1 på några av programmen i årskurs 1. De program som ville vara med fick lämna in en ansökan. Från ledningen har det inte gått ut någon information om vad man vill med satsningen (förutom att det ska vara ett konkurrensmedel när eleverna ska välja gymnasieskola). Bland lärarna handlar diskussionerna mest om alla problem som kan uppstå när eleverna använder datorn under lektionerna.  Frågan HUR vi ska använda elevdatorerna tas aldrig upp på våra gemensamma möten. Nu har inköpen av datorerna skjutits upp på obestämd tid på grund av problem i upphandlingen. Det kanske rentav är tur, för som det ser ut nu är vi långt ifrån tillräckligt förberedda för att starta den här försöksverksamheten.