Källkritik

Källkritik är förstås oerhört viktigt. Hur kritiskt den är beror naturligtvis på vad man ska använda informationen till och i vilket sammanhang. Risken för att man slarvar med detta kanske har ökat i och med att informationen finns så lättåtkomlig och i så stora mängder att man snabbt hittar det man är ute efter. För många i arbetslivet är dessutom produktionskraven högre nu än tidigare, och då är det större risk för att en noggrann kontroll av de uppgifter man använder prioriteras bort.   

Sammanfattning av frågor att tänka på:

·         Är informationen relevant?

·         Är den på rätt nivå?

·         Är det tillräckligt med information?

·         Är det en primärkälla eller sekundärkälla?                     
     (beroendekriteriet)

·         Vem/vilka ligger bakom?

·         Är författaren en auktoritet inom området?

·         Är texten färgad av en viss åsikt?                                     
     (tendenskriteriet)

·         Är texten väldokumenterad?

·         När är texten skriven?                                                         
     (samtidskriteriet)

Inga nyheter direkt, men det är ändå bra att få en repetition och sammanfattning. Beroendekriteriet kommer jag fortsättningsvis att vara extra uppmärksam på. För visst är det så att man tycker att man får starkt stöd för en uppfattning eller ett sakförhållande när man hittar samma slutsats eller information på flera olika ställen. Men i själva verket kan de ju ha ett och samma ursprung!

Vad gäller plagiat har vi här ett aktuellt exempel:
TV4-Nyheterna kontrollerade en skrivelse till regeringen från Moderaterna i Botkyrka med hjälp av Urkund. Överensstämmelsen med ett principprogram från Sverigedemokraterna var 73 % … Här är inslaget i nyheterna den 22 oktober 2010 (cirka 2 minuter in i nyhetssändningen som kommer efter 1 minuts reklam):
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_stockholm/title=tv4nyheterna_stockholm_18%3A31&videoid=1098870