Projekt kring IKT i matematikundervisningen

För drygt en vecka sedan poppade det i min RSS-feed (sänder ofta en tacksamhetens tanke till uppfinnaren av denna funktion!) upp information om ett IKT-projekt som jag tycker verkar intressant och som jag nu vill passa på och tipsa om.

Vid Malmö högskola och Lunds universitet pågår sedan drygt ett år tillbaka ett projekt ”Matematik för den digitala generationen”, se
http://omvarld.blogg.skolverket.se/2010/12/03/digitalisera-matematikundervisningen/
Projektet är treårigt och avslutas hösten 2012. En rapport över vad som gjorts under det första året finns här:
http://homeweb.mah.se/~tspejo/wallenberg.pdf

Syftet att undersöka hur man kan använda IKT-verktyg i matematikundervisningen för att förbättra elevernas lärande. Här är de huvudfrågor som projektet avser att besvara:

(1)     Hur kommer lärande i matematik och attityder till matematik att förbättras
         genom användandet av IKT?
(2)     Hur kommer lärarnas kunskaper om IKT och motivation till att använda
         det att förbättras?
(3)     Vilket stöd (fortbildning och material) är effektivt för att hjälpa lärarna att
         använda IKT på ett för eleverna bra sätt?
(4)     Hur kan erfarenheter och utvecklat material inom projektet spridas till fler
         lärare och skolor?

En nationell webplats med namnet ”IKT i matematikundervisningen”  har skapats: http://ikt.ncm.gu.se/.
Den byggs ut successivt, men här finns redan massor med länkar till artiklar, bloggar, nyhetsbrev, simuleringar, programvaror mm mm !

Upphovsrätt - många lärare är lagbrytare

Oj, det här var inte lätt! Under helgen har jag gått igenom Kolla källan, Copyright – Copyleft och några artiklar som behandlar brott mot upphovsrättslagen. Reglerna är snåriga och ändras dessutom med tiden. Domsluten är omstridda. Stefan Didon, PIM-examinator i Stockholm, säger till exempel att det han förut underkände vid PIM-examinationen på grund av otillåten användning skulle han idag godkänna.

Jag har nu insett att jag i mitt arbete har begått lagbrott. Det har hänt att jag under lektionen spelat upp en film från YouTube eller använt bilder och ppt-presentationer på nätet, utan att först kolla användarvillkoren. På mitt arbetsrum har jag en samling videoband som innehåller inspelningar från TV av program som Vetenskapens Värld. Dessa får jag således inte visa i klassrummet om inte skolan har ett skolbandningsavtal. Har skolan det? Jag har ingen aning – men det ska jag ta reda på nu!

Visst borde det finnas en person på skolan som har som uppgift att hålla i de här frågorna. En person som sammanställer och informerar om vilka regler som gäller, ansvarar för avtal med olika instanser som tillhandahåller material, och som bevakar vilka förändringar som sker i praxis och lagstiftning. Hur är det ute på skolorna, finns det en sådan person eller funktion?

Källkritik

Källkritik är förstås oerhört viktigt. Hur kritiskt den är beror naturligtvis på vad man ska använda informationen till och i vilket sammanhang. Risken för att man slarvar med detta kanske har ökat i och med att informationen finns så lättåtkomlig och i så stora mängder att man snabbt hittar det man är ute efter. För många i arbetslivet är dessutom produktionskraven högre nu än tidigare, och då är det större risk för att en noggrann kontroll av de uppgifter man använder prioriteras bort.   

Sammanfattning av frågor att tänka på:

·         Är informationen relevant?

·         Är den på rätt nivå?

·         Är det tillräckligt med information?

·         Är det en primärkälla eller sekundärkälla?                     
     (beroendekriteriet)

·         Vem/vilka ligger bakom?

·         Är författaren en auktoritet inom området?

·         Är texten färgad av en viss åsikt?                                     
     (tendenskriteriet)

·         Är texten väldokumenterad?

·         När är texten skriven?                                                         
     (samtidskriteriet)

Inga nyheter direkt, men det är ändå bra att få en repetition och sammanfattning. Beroendekriteriet kommer jag fortsättningsvis att vara extra uppmärksam på. För visst är det så att man tycker att man får starkt stöd för en uppfattning eller ett sakförhållande när man hittar samma slutsats eller information på flera olika ställen. Men i själva verket kan de ju ha ett och samma ursprung!

Vad gäller plagiat har vi här ett aktuellt exempel:
TV4-Nyheterna kontrollerade en skrivelse till regeringen från Moderaterna i Botkyrka med hjälp av Urkund. Överensstämmelsen med ett principprogram från Sverigedemokraterna var 73 % … Här är inslaget i nyheterna den 22 oktober 2010 (cirka 2 minuter in i nyhetssändningen som kommer efter 1 minuts reklam):
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_stockholm/title=tv4nyheterna_stockholm_18%3A31&videoid=1098870

Den som söker hon finner

Jag följde uppmaningen och gick igenom materialet om informationssökning från KTH, trots att jag tycker att jag redan är ganska händig på det. Men där fanns faktiskt ett och annat jag inte tänkt på, som till exempel:
-   språkfällor i form engelska ord som liknar svenska ord med en annan
    betydelse (t ex eng. actual är INTE detsamma som sv. aktuell)
-   se upp med att ord kan vara särskrivna eller hopskrivna
    (on line eller online?)
-   skillnader mellan engelska och amerikanska vad gäller ord eller
    stavning (ex colour – color)

Ett annat tips var att använda jokertecken (”*”, wildcards) i slutet av ord eller inuti ord för att få med olika ändelser och varianter.

Avståndsoperatorer för att specificera maximala antalet ord mellan två sökbegrepp i texten eller att de ska återfinnas i samma mening är också användbara hjälpmedel.

För övrigt fick jag en slags flash back från min egen studietid för sisådär 30 år sedan då vi utnyttjade Compendex och Citation Index. Jag undrar hur mycket sådana databaser och kataloger används idag när det mesta finns så lättillgängligt via Internet. Provade i alla fall att söka i KTHs bibliotek efter material inom mitt tänkta projektområde (datorbaserade laborationer eller simuleringar i fysik). Här fick jag dock bara träffar på mer avancerade böcker inom fysik.

Sedan provade jag att söka på Internet i stället och fick då massor med träffar. Öppnade några av dem och konstaterade att de var riktigt intressanta och användbara. Det blev nästan för mycket av det goda! Jag kommer att behöva göra mer fokuserade sökningar, samla ihop det jag hittar, gå igenom och granska materialet och kontrollera vad som är tillåtet för mig att använda och eventuellt modifiera.
Ser verkligen fram emot att få tid att jobba med detta!

Plagiat

Jag förstår att många elever lockas till att plagiera andras arbeten. Det handlar om flera saker. En orsak är att de ofta har en liberal inställning till att använda andras material. Jag tror att majoriteten av eleverna ägnar sig åt otillåten fildelning och nerladdningar från t ex Pirate Bay. En annan orsak är okunskap -  det är ju inte helt kristallklart var gränserna går. Här har vi lärare en viktig uppgift att klargöra vad plagiat ÄR, och hur man kan använda sig av andras arbeten utan att plagiera. Att ge uppgifter som känns meningsfulla och utmanande (lagom!), och kräva att man kan följa hur arbetet  fortskrider exempelvis via bloggar eller wikis stävjar också lusten och möjligheterna att plagiera.

Sedan finns förstås verktyg som Urkund och Turnitin. Jag provade att ladda upp ett av mina egna dokument i Turnitin och fick ut statistik över andelen och vilka källor som var ”plagierade”. Men tyvärr kunde jag  inte att se var i texten de plagierade formuleringarna fanns eftersom Turnitin fastnade i någon slags loop då med kommentaren  ”Loading Page”. Dokumentet var bara 18 kB. Efter 5 minuter gav jag upp. Någon som haft liknande problem?

1-1: Flipp eller flopp?

Det var lite skrämmande att läsa om erfarenheterna från Bergen av 1-1-satsningen. Kursböckerna hade helt ersatts av datorer. Inte så konstigt då att man blir ”sliten i huvudet” om man sitter framför en dator hela dagarna!

Som jag ser det så ska datorn vara ytterligare ett hjälpmedel i undervisningen – inte det allenarådandet verktyget. Att bara sätta en dator i händerna på varje elev kan nog mer stjälpa än hjälpa. Införandet måste vara genomtänkt och noga förberett. Det måste finnas en uttalad vision och tydliga mål, som dessutom har förankrats bland lärarna. Det måste avsättas tid för utvecklingsarbete, och det måste finnas både teknisk och pedagogisk support.

På min gymnasieskola har man tagit beslut om att på försök införa 1-1 på några av programmen i årskurs 1. De program som ville vara med fick lämna in en ansökan. Från ledningen har det inte gått ut någon information om vad man vill med satsningen (förutom att det ska vara ett konkurrensmedel när eleverna ska välja gymnasieskola). Bland lärarna handlar diskussionerna mest om alla problem som kan uppstå när eleverna använder datorn under lektionerna.  Frågan HUR vi ska använda elevdatorerna tas aldrig upp på våra gemensamma möten. Nu har inköpen av datorerna skjutits upp på obestämd tid på grund av problem i upphandlingen. Det kanske rentav är tur, för som det ser ut nu är vi långt ifrån tillräckligt förberedda för att starta den här försöksverksamheten.

Digitalt lärobjekt

 

I tisdags började vi på ett nytt avsnitt i min Fysik B-kurs: Atomen.

Jag brukar inleda detta med att berätta om hur atombegreppet utvecklats genom tiderna, från de gamla grekerna och fram till idag. Den här gången gjorde jag en ppt-presentation som jag pratade kring.

Genomgången tog ungefär 20 minuter - att producera ppt-presentationen flera timmar! Och ändå plockade jag en hel del idéer, bilder, foton mm från wikipedia, SlideShare och andra öppna resurser.
Även om det var mycket jobb (delvis pga min ovana förstås) så var det i alla fall överkomligt tack vare denna möjlighet till återanvändning av andras material. Måtte denna trend mot allt mer öppenhet och tillgänglighet fortsätta!

Sedan försökte jag publicera min presentation i övningsaktiviteten i Bilda.
Men döm om min förvåning när jag då fick felmeddelandet att Bilda inte kan importera .pptx-filer!
Ingen bra reklam för denna lärplattform... 

Om någon är intresserad, så finns presentationen nu publicerad på SlideShare i stället:
http://www.slideshare.net/MarianneFagerby/atommodeller
Hade tänkt lägga in mitt kringsnack som anteckningar till bilderna, men strök detta pga tidsbrist.

Fysikdagarna 2010

Ägget på Karlstad Universitet

Jag har verkligen inte fått in någon slags automatik vad gäller bloggandet. Men det kanske kommer?

Förra veckan var jag och mina fysiklärarkollegor på Alströmergymnasiet på Fysikdagarna i Karlstad. Två dagar fulla med spännande föreläsningar, utställningar och workshops. En av dem ägde rum i "Ägget" på fotot. På kvällen var det middag med fysikunderhållning i utrymmet under ägget. Spektakulärt!

Vad gäller digitala verktyg i undervisningen så visade Casio upp sin nya grafritande miniräknare. De tror fortfarande på räknarna framför datorn som det naturliga hjälpmedlet i matematiken och fysiken. De är små, lätta att plocka fram och kräver ingen uppstartstid. Och visst var deras nyhet fx-CG20 ett stort steg framåt med högupplöst färgskärm, möjlighet att plocka in bilder och ta fram ekvationer för kurvor i bilder, mm. Här finns mer info:  http://www.casio-europe.com/se/news/article/1677/.
Vi anmälde oss som testpiloter. Ser fram emot detta!

Simuleringsprogrammet Algodoo från Algoryx föll vi för direkt. Massor med funktioner,
klatschigt, lättanvänt - och billigt. Endast 19 euro per licens med rabattmöjligheter.
Här är en demonstrationsvideo (fler finns på deras hemsida http://www.algodoo.com/wiki/Training ) :



Ja, det var två givande och härliga inspirationsdagar!

Digitala erövringar

Sitter här med ett leende på läpparna efter att ha sett Hans Roslings presentation där han avslöjar myter om tredje världen med hjälp av statistik framlagd på ett helt nytt sätt. Han är ju förstås en fantastisk och engagerad talare, men tänk vilket stöd hans livfulla och annorlunda digitala presentation av de torra statistiska data var. För honom själv naturligtvis, men framförallt för åhörarna. Kommer de någonsin att glömma budskapet? Undrar hur mycket tid som ligger bakom utvecklingen av den presentationen...

Men denne föreläsare klarar sig utmärkt även utan digitala presentationer. Här använder han sig av plastbackar i stället:
http://www.youtube.com/watch?v=fTznEIZRkLg   (10 min)

För övrigt har det varit en spännande helg på min IKT-front.
Vågade mig på att blogga från min mobil. Lätt som en plätt att lägga upp foton och skriva text!
Sedan fortsatte jag med att installera Skype, som jag bara hört talas om förut men aldrig använt. Det gick också utan problem. Har sedan använt den kanalen i stället för mobilen vid kontakt med vänner den här helgen. Provat att chatta, prata med och utan video, dela skärm och att visa ppt. Väldigt användbart privat, men skulle kunna utnyttjas vid distanshandledning av enskilda elever. Nackdelen är begränsningen av antalet samtidiga användare. Kanske andra kostnadsfria konferenssystem är lika enkla att installera och använda?

Oavsett hur det går med införandet av de här hjälpmedlen i undervisningen, så känner jag att jag sakta men säkert erövrar digitala markområden åtminstone på det personliga planet. En skön känsla!

Interaktiva skrivtavlor

Har inte använt interaktiva skrivatavlor själv men var på en demo av SMARTBoard för ett par år sedan. Första intrycket var att den var för klumpig, men samtidigt för liten jämfört med en vanlig whiteboard om man ska göra lite mer omfattande anteckningar på tavlan. Det skarpa ljuset från projektorn kändes störande, men det vänjer man sig kanske vid? Men det var framförallt priset som avgjorde att ett inköp inte blev aktuellt för min skola då.

Efter att ha sett de fyra filmerna om SMARTBoard, eBeam, CleverBoard och Tablet-PC tycker jag att eBeam är den mest intressanta. Här slipper man den klumpiga extra tavlan, man kan välja att jobba utan den störande projektorn, och priset (ca 10-12000 kr efter en snabb koll på Internet) är mer överkomligt.

Många av de funktioner som anges som fördelar hos de interaktiva skrivtavlorna finns ju redan med bara en dator + projektor (utnyttja material på Internet, visa filmer, planera lektioner i förväg, …).
Men de absolut avgörande fördelarna är att man kan SPARA och ÅTERANVÄNDA det man skrivit på tavlan. Eleverna kan lägga större fokus på det som sägs och vara mer delaktiga i lektionen, och en del elever har ju svårigheter med att anteckna. Ett bra stöd för de som varit frånvarande också, speciellt om man samtidigt kan spela in det som sägs. Nästa lektion kan man smidigt repetera och ta upp tråden igen.

Enligt Bosse Andersson (Datorn i Utbildningen, nr 3, 2006) visar forskning att användningen av interaktiva skrivtavlor inte medför förändring av själva pedagogiken. Men även om man det är så, så tycker jag ändå att mycket är vunnet om man bara får en nytändning för sig själv och för eleverna.

Blandsvamp

Jag har definitivt inte kommit in i det här med bloggande ännu - nu är det en hel vecka sedan sist!

Ser med avund på några bloggare jag följer som lyckas skriva flera gånger per dag, och mycket intressanta och innehållsrika inlägg dessutom.
Hur lyckas ni med det???

Idag har jag varit ledig från jobbet för att plugga. Fick lite lätt ångest i morse när jag fick meddelandet "åtkomst nekad" när jag skulle logga in på kurswebben. Intressant upplevelse nu när jag håller på och tittar på avsnittet om lärplattformar... Det hela bygger verkligen på hög funktionssäkerhet och tillgänglighet. Hur som helst löste det sig framåt eftermiddagen, och jag är väl inte jätteledsen för det var en vacker höstdag. Här till höger kan man se vad jag ägnade mig åt i stället.



Sedan senaste bloggen har jag i alla fall gjort inlämningsuppgiften "Unga nätkulturer". I samband med detta hittade jag Stig Roland Rasks föreläsning i Kalmar 2008 om "Unga nätkulturer - möjligheter och problem":
   http://video.google.com/videoplay?docid=-3419605646320509447#   (35 min)
Tänkvärd och underhållande!
Uppskattade verkligen den snabba responsen på inlämningsuppgiften och de uppmuntrande kommentarerna från kursledarna. Som lärare är det jättenyttigt att vara elev.

Har också börjat titta på lärplattformar. Experimenterade lite i Bilda i Övningsaktiviteten.
Anslagstavlan liknar motsvarande funktion i vår plattform (Rexnet).
Enkätverkyget var smidigt att använda. Denna funktion har vi tyvärr inte idag.
Testgeneratorn gillade jag också. Det gick snabbt att skapa frågor och resultatet såg proffsigt ut. Med återkoppling vid både korrekta och felaktiga svar tror jag detta kan vara ett bra hjälpmedel för eleverna. Och jag kan enkelt se vilka som gör testerna och resultaten. Inte heller detta verktyg har vi i vår plattform.
Skulle det vara möjligt att skapa tester i t ex Bilda och för över dem till vår Rexnet?
Hur långt har man kommit med SCORM?
Ska undersöka om det pågår någon utveckling av Rexnet. Man kanske kan göra en önskelista så här före jul!

Gemensamt för de lärplattformar jag provat (Skoltorget, Rexnet, Bilda) är att de känns som "generation 1 av plattformar". Strukturen är ganska fast, texteditorn känns klumpig, mer eller mindre obegripliga felmeddelanden kommer, layouten är grå och tråkig, licenserna är dyra (gissar jag). I stark kontrast till dessa står "generation 2" i form av t ex Symbaloo EDU.

Just nu känner jag mig villrådig. Ska jag fortsätta att utveckla lärmiljöerna för mina kurser i gamla Rexnet, eller ska jag våga ta språnget till någon av de nya plattformarna? 

PodCast och VideoCast

Äntligen fick jag tid att prova inspelning av en PodCast i Audacity.
Jag är MYCKET imponerad över hur funktionellt och användarvänligt Audacity är.
Gratis dessutom!!! Efter bara några minuter kände jag mig riktigt händig i att spela in, klippa bort, klistra in, flytta, lägga in paus, kopiera in ljudspår, tona upp och ner,... Det som tog längst tid var att hitta lämplig bakgrundsmusik. Bortsett från att jag inte är helt bekväm med att höra min egen röst, så är jag faktiskt stolt över resultatet.

Vad gäller användning i undervisningen så är förstås VideoCast överlägset, speciellt i ämnen som matematik och fysik då komplexa begrepp eller lösning av uppgifter ska förklaras. Tittade på Videocast-inspelningarna från Broängsskolan i Botkyrka. Tänk om man kunde ha någon i klassrummet som spelade in genomgångarna! Vilken tillgång för dem som missat lektionen, och för dem som vill repetera den, eller för dem som har svårt att anteckna under lektionerna. Att som på Broängsskolan ge uppgifter, typ "veckans kluring" via VideoCast blir både trevligare och tydligare jämfört med pappersalternativet, och inte bundet till ett lektionstilllfälle. Lägger man dessutom upp filmen i lärplattformen finns det ingen risk att någon missar den, den finns tillgänglig för alla när de vill. Skönt också att kunna begränsa mängden utdelade papper.

Har även provat att twittra. Skapade ett twitter-konto där jag bara skrivit en gång. Varför kan man inte lika gärna blogga? Finns det några fördelar med twitter jämför med blogg som jag missat?

Temperaturen är hög uti kroppen

Jobbig vecka på skolan med föräldramöte, elevvårdskonferens, GY-11 arbete mm. Det känns nästan som om det där med undervisning inte rikigt är huvuduppgiften... Och definitivt inte den här kursen...
Blev så peppad när aktivitetstermometern steg en grön grad förra veckan, men nu kommer den snart att växla till komplementfärgen. Funderar på att ändra lästakt från 50 till 25 %. Undrar hur det skulle vara att införa termometrar i mina gymnasiekurser. Det visar ju aktuellt läge och vad som förväntas väldigt tydligt. Och visst blir man glad när tempen stiger! Men kan det få negativa effekter som ökad stress om den börjar visa rött? Vore intressant att höra om någon har erfarenheter av detta.

Hur som helst har jag lånat hem ett hem ett headset som passar i datorn, så jag ska försöka göra min första Podcast under helgen.

Twittrandet har det inte blivit mycket av. Det känns väldigt begränsat jämfört med bloggen.
Såg i GP nu i veckan en notis om en ny tjänst (http://www.paper.li/) där man kan skapa en egen webbtidning och där "artiklarna" är olika twitterflöden, nyheter mm man följer. Men man hinner ju inte prova allt...

YouTube - en guldgruva

Idag har jag frossat i YouTube. Det är en guldgruva som man kan bli kvar i länge...
Oj, så mycket det finns! Och bland denna myriad av klipp hittar jag faktiskt både snabbt och lätt användbara saker för min undervisning. Som det här klippet som dramatiskt illustrerar resonansfenomet i fysiken:
http://www.youtube.com/watch?v=zpUL6sZs6J4&feature=player_embedded

Förutom massor med intressanta filmklipp av experiment eller fenomen så hittade jag filmade genomgångar av olika moment i både matematik- och fysikkurserna. Dessa skulle kunna länka till från vår lärplattform (om jag inte spelar in mina egna genomgångar förstås...). Perfekt som repetition, eller för elever som missat motsvarande lektioner! Som komplement till böckernas facit och ledtrådar skulle man kunna filma lösning av vissa uppgifter. Det blir så mycket tydligare och levande om man kan berätta samtidigt som man skriver. Här kan också eleverna själva bidra. De kan få i uppgift att filma och publicera hur de löser utvalda uppgifter.
Vilken tillgång detta kan bli för andra elever!
Att redovisa ett experiment med en film i stället för en traditionell laborationsrapport kan vara ett sätt att få lite variation och större engagemang.

Här är min kanal till YouTube:
http://www.youtube.com/user/mariannefagerby?feature=mhsn

Lite senare:
Efter en tur till badrummet var jag redo för min första inspelning. Hittade ett headset i min låda med diverse datortillbehör här hemma - men kontakten passade inte i datorn! Och jag som var så laddad! Kanske var det avsett för en telefon? Nu får jag bärga mig tills jag kan låna ett på jobbet på måndag.

Dela dokument och bilder

Känner mig överväldigad över alla möjligheter och all funktionalitet!

Provade att lägga upp ett dokument i Google Docs, en studiehandledning för ett avsnitt i fysiken. Det var ett Word-dokument med många fina länkar till simuleringar, filmer mm. Tyvärr hade en del av länkarna försvunnit när jag öppnade det i Google Doc! Känt problem? 
Hur som helst publicerade jag den på nätet, öppen för alla. Hade förväntat mig att få träff på det när jag sökte på Google, men så blev det inte. Sökmotorn kanske bara uppdateras med vissa intervall?

För övrigt skulle jag ha stor användning av detta eftersom vi inte kommer åt vara filer på skolans server hemifrån. Spara dokument på skrivbordet och släpa hem datorn, eller maila filen, eller spara den på ett USB-minne, är ju lite omständligt.

Funderar kring säkerheten. Kan man vara säker på att funktionen finns kvar och inte bara plötsligt har försvunnit en dag? Hur är det med backuper om "systemet" kraschar? Kan man lite på att endast de man angett som behöriga får tillgång till dokumenten?

Fortsatte med Flickr. Här är länken till mitt konto där:
 http://www.flickr.com/photos/53750865@N07/

Nu finns det bara några semesterbilder där som en första test., men jag hoppas ändå att att någon vill dela dem med mig. Privat kan jag se stor användning av ett webb-baserat bildarkiv, men i undervisningen? Vill man samla bilder i en kurs lägger man dem nog i någon slags lärplattform i stället ,tillammans med andra dokument som hör till kursen.

RSS - Redskapet Som Sparar tid

När jag precis börjat känna informationsstressen komma med alla länkar, filmer, tips, nyheter som jag känner att jag borde ta del av, så kommer räddningen: RSS! Hade ingen aning om denna funktion innan, men inser nu att den är fullständigt nödvändig.

Nu har jag lagt upp min RSS-funktion i Google Reader.Valde den för att i möjligaste mån samla så många funktioner som möjligt på ett ställe. Men det kanske var dumt? När jag försökte ladda hem deras Notifier tolkade jag det som att jag då måste ha Google Chrome som webläsare i stället för Internet Explorer. Är det så? Jag ska nog prova RSS-funktionen i Internet Explorer i stället. 

Premiär!

Det här känns spännande, mitt allra första inlägg i min allra första blogg. Tänk om jag blir riktigt biten! Vad får det för konsekvenser för privatlivet? Någonstans ifrån måste ju tiden tas... Är tveksam till om någon annan vill och orkar läsa den, men jag hoppas att den kan hjälpa mig att strukturera mina tankar. Och sedan blir det förstås intressant att gå tillbaks och se hur man tänkte, och förhoppningsvis kunna urskilja någon slags utveckling.

Hur som helst så upplever jag det nu som ganska opretentiöst, inte som att skriva en formell text. Det är lättare att bara skriva ner tankarna som dyker upp utan att lägga en massa tid på korrekt språk och exakta formuleringar.

Dags för en liten paus med surdegsbak. Återkommer senare idag.